jagidajansson

Jag äntrade ön i fredags. Hittills har jag hunnit med mycket. Något jag insett är att det går inte att hinna med allt, och alla. Allt jag vill göra och alla jag vill träffa. Tiden räcker inte till. Men, det viktiga är ändå tiden vi har, och får, tillsammans. Oavsett med vem eller vilka, var eller när.

Lördag förmiddag stod jag på en stege i äppelträdgården. Plockade vårt röda guld. Att plocka äppel är något jag aldrig riktigt ägnat någon större del av min tid till. Det har varit pappas och mammas grej, i min värld. Men när den ena halvan av två, skördats för gott, tänker jag annorlunda. Nu finns det en vilja och känsla i mig att vara med. Att vara en större del av det som alltid varit en stor del i mig. Ena halvan är borta men jag vill försöka plocka upp det som ändå finns kvar.

I söndagssolen har jag, pappa och vår fyrbenta favorittrio varit tillsammans. Städat ur strandbastun och flyttat in i förrådet. Det är också ett steg på stigen. En del av allt.