TRYGGHETEN

Testade stadens simhall på eftermiddagen. Den får betyget ok. Att imponera på mig som simhall är svårt efter alla fantastiska år jag har haft hemma där det mesta är i en klass för sig. Med en simhall från 2000-talet, ordentligt vattentryck i duschen (ja, det är enormt viktigt) och den bästa servicen jag vet kontrat med 80-tals badhus med gulbruna kakel och vattenslangsduschar.
Hur som helst kändes det nästan som att vara hemma så fort jag kom in genom omklädningsrumsdörren och kände klordoften. Känns som att jag ofta nämner kloret, men hur konstigt det än låter så symboliserar den "doften" trygghet för mig. När tankarna snurrar och allt känns upp och ner vet jag vart jag ska gå. Det spelar nog ingen roll var på denna jord jag befinner mig så kommer det kännas bättre om en simbassäng finns i min vardag.
Var rätt mycket folk i bassängen och hastigheten på de få lediga motionsbanorna var mer likt tantsim än det tempo jag är van vid. Hittade en tränare på kanten och ska förhoppningsvis få simma tillsammans med andra likasinnade inom en snar framtid. Känns bra.
Även om dagens simning inte riktigt blev vad jag tänkt träningsmässigt så fanns det bastu x 2. Tio poäng av tio möjliga till det.
 
 
Den tiden är förbi, men att släppa simningen helt och hållet händer nog aldrig.