SHIT-VAD-PIN MEDALJ

Lördagen i Stockholm funkade utmärkt och var ett passligt avbrott från ön och allt plugg. Tävlingen började först klockan fyra så vi hängde några timmar i Gallerian före. Införskaffade säsongens första mössa till min samling. För er som inte vet så har jag någonslags förkärlek till mössor. Förra året köpte jag bara en ny, så detta år måste jag bli bättre på den saken. Jag snackar inte om simmössor nu, utan vanliga mössor. Herregud vad fult ord om man upprepar det flera gånger: m ö s s o r.
 
Tävlandet följde traditionen som innebär att det går mindre bra den första tävlingen på simsäsongen. Resultaten var alltså inget att hänga i julgranen. Pinsammast av allt var bronsmedaljen på 200 bröstsim. Det är inte första gången som jag lyckas simma sträckor där det är tre eller max fyra med i min ålderklass, och att jag därmed har den tredje bästa/den näst sämsta tiden. Min tid var i alla fall sämre än sämst.
Prisutdelningen var det sista vi hann med innan vi måste åka till färjan (vi hade sjukt bråttom som precis alltid, men denna gång var nog rekordbråttom) och lika fort som jag kommit upp på prispallen var jag tvungen att rusa ut. Hann inte med applåderna och fanfaren. Resten av människorna i simhallen måste ha kollat väldigt konstigt på hela spektaklet. Dessutom ställde jag mig först på helt fel pall. Tvåan och trean var nämligen lika höga. Bra gjort. 
 
Söndagen vaknade jag till slut upp hemma (vi hann till hamnen med 11 minuters marginal till avgång) och har hunnit med en hel del Ödemarkssysslor; plockat äppel, promenad med hundarna och backintervaller.