jagidajansson

Som vanligt. Det är sommarlov och tiden rusar fram. Har inte hunnit eller haft ro att skriva något här sedan midsommar. Vi tar det från början.

Veckan efter midsommar backade jag över min telefon. Jag var på väg från en presskonferens, var lite vardagsstressad och märkte inte att telefonen föll ur jackfickan när jag satte mig i bilen. Upptäckte senare att den inte var kvar i jackfickan. Åkte tillbaka och såg telefonen ligga på marken där bilen stått parkerad. Blir överlycklig av att se den ligga kvar men känslan gick snabbt över till irritation då det bokstavligen forsar smulor av glas från den då jag tar i den. Jag lyckades alltså med bedriften att backa över min telefon.
Någon dag samma vecka lunchade mamma och jag på ett av alla otroligt fina caféer som öppnat under de senaste året. Helt galet egentligen hur många bra matställen det finns på den här relativt lilla ön.
Tillbringade en halv ledig dag på mitt favoritställe, i Rörviken.

Mötte upp storkusin Erika som var hemma på besök. Vi åt italienskt och pratade igenom det senaste i livet. Guldvärt.
Så åkte vi ut till årets mest efterlängtade helg, stughäng på Seglinge med bästisar. Succé som vanligt.

Bockade av ytterligare en saknad stund över en bit mat. Pulled pork med favoritsmåkusin Linnea. Mycket uppskattat.
Så kom min vapendragare, Nicole, äntligen hem på riktigt efter ett år på vift. Bästa hittills på hela sommaren.

Gick första (och oseriösa) golfrundan i år med grabbarna. Spelade mer ute i ruffen än någon annanstans. Njöt ändå av stunden.
Förflyttade familjens båt till andra sidan av Åland och upptäckte en annan del av skärgården. Premiärbesök till Rödhamn med mormor och morfar. Vilken idyll.
Tillbringade ytterligare än lördagskväll med fest.

Då firade vi dessa pinglor som båda har fyllt/fyller 20 år. Kalaskul! Åt sommarens godaste grillmiddag.

Har inte bara levt ett somrigt liv. Större delen av tiden sitter jag vid skrivbordet. Känns stundvis som att jag inte gör annat än jobbar.
På veckans lediga dagar åkte vi till Kobbarna och jag till Rörviken igen. Familjens svarta får Tyra tog sig ett dopp genom ett hopp från bryggan. Hon är den galnaste hund jag någonsin mött.

Årets mest hektiska och fullspäckade vecka var här. Jag fick besök av saknade guidekompisar från Pampas. Åt världsklassfirre på Stallhagen. I lördags bjöd Jennie in till traditionsenligt gardenparty och cirkeln var sluten.
Nu är det augusti och som seden sig bör har kroppen sagt stopp och jag tillbringar måndagskvällen i sängen med feber.
Veckans höjdpunkt: kräftskiva.